trean på äventyr...

Hej alla vanner och alla som jag kanner!
Forlat att jag inte har hort av mig pa nagra manader. Forst av allt sa skulle jag vilja tacka alla sa mycket for alla gratualationer pa min fodelsedag! hade inga pengar pa mobilen sa kunde inte svara. Men de var mycket uppskattade!

JAg gissar att de flesta redan vet vad som har hant, men den senaste tiden har jag jobbat som fundraiser for ett foretag som heter FACE2FACE. Jag har jobbat for en valgorenhet som heter Cancer Council, den storsta cancervalgorenheten i NSW. Jag trivdes fruktansvart bra pa jobbet och det ar nagot jag rekommenderar alla backpackers. Sa om det ar nagra backpackers som laser bloggen och som ar ska leta jobb i Sydney (ar inte sa latta att hitta som man kan tro) sa ring 1800 450 123 och boka in er pa en gruppintervju. Det anda som kravs for jobbet ar att man ar glad, positiv entusiastisk och frammat. Ar man det sa har man ett jobb. Och ett battre bp jobb finns inte om man ska spara ihop pengar for att resa vidare. Jag akte pa sa kallade roadtrips ganska ofta. Det innebar att man aker ivag med ett team till en annan stad och jobbar i en vecka. For det mesta jobbar man i kopcenter, men vi fick ocksa formanen att jobba pa ett av australiens storsta event, The tour downunder, som holls i Adelaide. Nar du aker pa en traveltrip betalar foretaget for transport och boende sa du sparar en massa utgifter plus att du far se en ny stad och dessutom lara kanna nya trevliga manniskor (alla ar latta att lara kanna eftersom det kravs for jobbet), sa nu inser ni kanske att vi hade tur som hittade ett sa bra jobb. Under varan tid hos FAce2face har jag varit i Coffs Harbour, underbart stalle dit manga australienska turister aker pa semester,  Adelaide tva veckor under racet, och forra veckan va jag i Newcastle och bodde som en prinsessa i en grymt snygg och modern lagenhet! Forra veckan hade jag dessutom ett eget team for jag fick promotion och blev teamleader for nan vecka sedan. Det va lite annorlunda men jag alskade mitt team sa vi hade det jattebra ihop. Det varsta med att va teamleader va att det va jag som fick ansvar for foretagsbilen som vi skulle kora till Newcastle....

Till en borjan gick allt bra. hehe. Jag, Julia och Nina "lanade" bilen lite och korde till vackra Blue Mountains. I borjan va jag livradd for att kora eftersom jag va mitt i city och bensinensymbolenm los och jag hade ingen aning om vart narmaste macken va. Men efter att ha tankat i Vendelas alskade Balmain och dessutom raggat upp nagra killar som skulle visa oss vagen va jag gladd att bara sitta bakom ratten och folja den roda bilen framfor oss. Killarna va verkligen hjalpsamma vantade in oss och sprang till och med ur bilen tre ganger da vi vantade pa gront ljus fgor att forklara for mig hur ljuset fungerade. Haha, snacka om att kanna sig blond. Menmen, efter nagra timmars korning kom vi iaf fram till den lilla staden Katomba dar vi kopte lite mat och kakade i bilen innan vi hittade en liten bakgata dar vi spanderade natten. JAg i framsatet, Julia i baksatet och Nina i bakluckan. Stralande!

Vi vaknade vid fem på (hahahha upptackte precis att jag har ett tangetnbord som kan skriva Å!! ) morgonen och korde ner till The point foir att se soluppgangen over "the three sisters" (nagra klippformationer). Det va bara vi och tva andra dar och molen lag jattevacker over skogen. NAr solen va uppe kopte vi frulle och borjade var vandring ner for the giant stairwalk. Den va inte att leka med kan jag tala om. HAha stackars julia gav upp halvvags och vande eftersom hon trodde att hon skulle behova ga upp for trappan for eller senare iaf. Tji fick hon. Ninus och jag fortsatte var vandring och kom till the scenic walkway med porlande dricksvatten och roliga lianer som kunde lyfta en bil. Vi va ju bara tvugna att leka tarsan. Efter tre timmars vandring i skogen akte vi langs varldens brantaste jarnvag upp for backen. Och sedan liftade vi tillbaka till stackars julia som vantat ett tag. (fast hon va nojd och glad andå.) Vi tog bilen och korde till en sjo dar jag tog en simtur och vi kakade lite glass. Verkligen en lyckad trip om ni fragar mig! =)

Andre gangen jag skulle kora var fina bil (en Toyota Cronulla) va det lite varra. Jag tyig bilen (dumt nog) till MAnly dar jag skulle spela en turnering med Mia. (om nagon fran f2f laser detta sa vill jag bara poangtera att jag betalade bensinen och att bilen inte ens fick en skrama...) Forst av allt sa kandes det coolt att kora over Harbour Bridge alldelses ensam. Men nar jag kom fram till MAnly va det svart att parkera, men det loste sig det med (allt loser sig. jag vet att min kara far hatar nar jag sager "ah, det loser sig" men tills nagot/nagon har bevisat motsatsen sa fortsatter jag att saga det. PUNKT) Efter en hellyckad dag med vinst och allt skulle jag kora tillbaka till city. Det va ko redan fran MAnly. NAr jag val kommit over bron insag jag att jag helt glomt att det va det kinesiska nyaret och festival och avsparrningar i hela staden. Sydney ar inte en stad gjord for biular och att at sig till stallet jag skulle hamta upp resten av teamet pa var en omojlighet. Eftyer att ha fot enkelriktade skyltar och inte fatt kora hogersvangar nagonstans hamnade jag ute i RAndwick pavag mot bondijunction. UDetta va forsta gangen jag hittade nagonstans att parkera. JAg stannade till, ringde vendela och bolade. Ville bara stalla den j***a bilen och ga. Men jag hade inte mycket val an att hoppa in i bilen och fortsatta kora. Tillsslut va jag inne i city igen men hade samma problem som forra ganen. Ingenstans att parkera plus att jag inte far rtinga till de andra medan jag kor. Efter att ha konstaterat att detta utan tvekan va min varsta dag i sydney so far beslutade jag mig att stanna pa en handikappsparkering. JAg ringde tjejerna och sa att de fick komma dit istallet. Nu far ni inte glomma att det va festival i staden vilket innebar RAngers everywhere! hahaha jag blev tillsagd tre ganger av tre olika rangers att jag stod på en handikappsplats men efter att ha forklarat min situation om panikslagen ny bilforare korandes pa vanster sida i sydney city och dessurtom forsarkt mina darrande hande sa overtygade jag alla att jag inte va i stand att kora och fick tillatelse att vanta på handikappsparkeringen till teamet och Charlotte kom och tig over korningen. Menmen....allt loste sig ju tillslut...ellerhur pappa ;-)

HAde en toppenvecka i Newcastle  tillsammans med mitt team bestende av Alice, Ninas kompis fran hemma, love her!, SAnne, ashet och rolig hollandsk tjej som kommer hit till manly for att festa och sova over pa onsdag och Charlotte, min alskade engelska chauffor, hur cool tjej som helst med varldens underbaraste skratt. Newcastle va fint men dar finns inte mycket att se och gora. Stranderna ar vackra och det finns ett roligt utestalle som heter the Bewery och ligger bakom tagstationen och har liksom dack ut over vattnet. Sjalva staden ar ganska dod, men vi brydde oss inte efter som vi fordrog att spendera kvallarna i var underbara lagenhet eller nere pa stranderna.

Nu har jag sagt upp mig pa jobb och flyttat over till MAnly, underbaraste stallet pa jorden. JAg trivs som fisken i havet och bor helt perfekt. Man kan ine annat an att trivas har, underbara manniskor, beachvolley, roliga utestallen, bra surfing (har inte kommit igang an, men iaf), bra shopping gar inte att forklara hur ra har ar, men jag alskar kanslan av att jag kan ga fran strande till affarenra och utestallena barfota eftersinm allt liksom ligger pa samma stalle. Jag bor i en fon lagenhet,darr jag har mitt eget rum, dubbelsan, egen dator och eget badrum, fem min fran stranden. Ett exempel pa hur bra jag trivs arr att jag oigar morse vaknade med ett leende pa lapparna och rastlosa sophie lag vaken i sangen i tva timmar och lyssnade pa musik och tittade pa surfbradorna som stod lutade mot vaggen och bara tankte pa hur fruktansvart lycklig jag ar. JAg delar lagenheten med en norsk kille, Hovart och tva canadensare. Asschyssta hela ganget. Mia bor bara tre minuter bort sa vi traffas mycket. Igar va jag ute och sprang langs MAnly scenic walkway, mycket vacjker vandringsslinga men way jobbig for nagon som inte sorungit sen byron bay. trappor hela tiden, menmen det va det vart. SEn spelade vi beachvolley i fyra timmar, forst traningspass i tva med HAnnahs pappa (han haller traning tre dagar i veckan sa det ar perfa) och sedan matchspel med nagra killar i tva. Sen va det filmkvall och recover sen kvallen innan.

Och vet ni vad....jag har ingen aning om vad jag ska gora idag, men jag kanner pa mig att det kommer att bli en helt underbar dag hur som helst. Vet inte om jag skiter i resten av Australien och stannar har. Vi far val se, har boende har en vecka sen far vi se vad som hander, men jag forsoker nog hitta nagonstans att bo for atminstinne en vecka till.

Puss och Kram till alla mina vanner, min familj och min slakt!! TAck for alla fina kommentarer! Alskar er!

Puss fran Sophie och alskade Manly!